Några texter om DN Debatts historia

När DN fyllde 150 år gjordes en jubileumstidning. I den skrev jag en text om hur DN:s debattsida kom till. I efterhand har jag intervjuat Göran Beckérus, den redaktör som formade sidans idé om hur den kom till. Texten om DN Debatts historia finns här. Som ett komplement finns en text om några av de texter som blivit mest omtalade här.

Göran Beckérus.

Göran Beckérus.

Göran fyllde nyligen 80 år och då skrev jag en födelsedagsintervju med honom med fokus på hans person. Den finns här.

Nine reasons to pay for a newspaper

A few years ago I headed the development of the tablet edition of the largests swedish morningpaper. (It won the Tablet Publishing category in the European Digital Media Awards 2013 some days ago.)

When we started the project I made a list with as many reasons I could come up with for a reader to subscribe to a newspaper. I wanted to make sure that it was all clear that peoples reasons for reading a newspaper aren’t that simple and rational.

Having worked with media development for many years I have of course arranged and read many surveys and focus groups, but I didn’t want to drown people in data. I wanted to synthesize all my experience in a very short and condensed list, as a starting point for our discussions. You’ll find my list below.

Have I nailed it? Missed something? Should something be removed? Or have I completely misunderstood this topic?

And what are the important conclusions to draw from this regarding the future of digital news media?

1. Define my identity. I choose to read this newspapers to manifest who I am.

2. I Buy a newspaper that acts in the society in a way I want to support. I subscribe to back the paper and make it’s quest possible.

3. I use the content to reinforce my social status. I find stories that I can retell (and use as some sort of social currency) among others and thereby increase my social capital.

4. Read stories that update, challange and even change my view of the world. In this way I experience serendipity (everything from astonishing science news to the revealing of politicians misuse of public funds to funny stories about animals to stories about the use of mobile phones in Africa).

5. Be (or at least feel like being) a part of the society or/and a business community. I update myself on what issues important people in my community find important.

6. Really influence society/business community. The newspaper establishes a platform so that I can write an article or a letter to the editor. Or I can get the newspaper to write about something and make other people in the community aware of.

7. I get inspiration and may also review my plans after reading useful news. Can be weather, TV listings, stock listings, city guide, consumer tests and more. I get to know what’s happening in my local community.

8. Entertainment and pastime. Crosswords, sudoku, comics, fun page. Pastime reading on a Sunday morning.

9. I read a reliable newspaper to save time. No need to check further - if I don’t have a special interest in the topic.

Also published on Medium: “Nine reasons to pay for a newspaper” 

Än dröjer tornseglarna

Det är ju ännu inte ens vår. Ändå längtar jag redan efter tornseglarnas ankomst. De anländer till sina bon runt vår gård någon gång i andra halvan av maj. Då har de flugit hit till Södra Station ända från Sydafrika. Det närmsta boet finns bara några meter från vår västerbalkong: högst upp i huset, på sjätte våningen. Sommarkvällar kan man sedan stå och se deras akrobatiska flygövningar mot den kvällsrodnande himlen. Och faktiskt känna luftdraget när de i extrema hastigheter flyger förbi bara knappa metern från ansiktet. Och inbilla sig att deras läten är släkt med de läten vi ger upphov till när vi åker  bergochdalbana.

Uppdatering: den 17 maj hörde och såg jag tornseglarna för första gången år 2013.

Tornseglare över Södra Station, Stockholm, 17 juni 2006. Foto: Nils Öhman.

Premiär för den här sajten

Från och med i dag har jag en ny sajt. Några få inlägg från den gamla har fått följa med - med ursprungliga publiceringsdatum, men det mesta av det gamla innehållet vårstädade jag bort. Det kändes helt enkelt överspelat. Jag har tidigare mest använt bloggar för att spara intressanta artiklar på nätet med ett citat och en länk.  

Den här sajten ligger hos Squarespace. Jag valde den efter att ha läst flera positiva artiklar. Och visst är det relativt lätt att skapa enkla och snygga sajter utan allt för stora insatser. En nackdel är möjligen att Squarespace är en förhållandevis liten plattform jämfört med t ex Blogger, Wordpress och Tumblr. Och priset för estetiken är också en hel del begränsningar. 

Mörkret varar i 100 dagar - men I Bryssel blir vintermörkret inte så mörkt

Den mörka vägen hem.

Varje år kring den 10 februari brukar jag känna att ljuset kommer tillbaka efter den mörka del av året som vi nu är inne i.

Förra året (2007) kollade jag upp hur solen rör sig vid Stockholms horisont: Den 10 februari nästa år går solen upp 07:39 ner 16:27. Den ljusa delen av dygnet är då 8 timmar och 48 minuter. Men det måste förstås också måste finnas ett lika mörkt dygn på hösten, då vi alltså anträder vandringen ner genom den mörka tunneln. Den första dagen i mörkret är då den 2 november (min födelsedag!). Då går solen upp 07.09 och ner 15:53 och vi ser solen i 8 timmar och 45 minuter.

Dagarna från och med 2 november till och med 9 februari råkar bli exakt 100 stycken. Den mörka tunneln är alltså precis 100 dagar lång.

Som längst ned är vi förstås vid midvintersolståndet, den 22 december. Då går solen upp 08:45 och ner 14:48. Solen är då bara uppe 6 timmar och 4 minuter.

Man kan förstås ta reda på hur långt söderut man måste åka för att ljuset aldrig ska försvinna. En plats där man helt enkelt slipper den här vandringen i mörker.

Vid midvintersolståndet kommer solen bara upp 7 grader över horisonten i Stockholm mitt på dagen. När det är uthärdligt - den åttonde februari - når den 16 grader.

Frågan är alltså: var kommer solen upp 16 grader vid midvintersolståndet den 22:a februari? London ligger nästan tillräckligt långt söderut. Där når den 15 grader. Men i Bryssel når den de önskade 16 graderna den 22 december. Där är det tillräckligt ljust för att man ska slippa den mörka vandringen.

Räknar man i stället dygnets längd måste man åka ytterligare en bit söderut. I Stockholm är dygnet 8 timmar och 41 minuter den åttonde februari. Vill man att dygnet ska vara så långt den 22:a december måste ta sig till Geneve.

Så kokar man påskäggen på ett vetenskapligt sätt

Haqvin Gyllenskölds klassiker från 1956 "Konsten att laga mat" tycks vara försvunnen från min bokhylla. Jag köpte ett nytryck i billigt lågprispocketpapper för många år sedan. Kanske har bladen fallit sönder. Och så har jag kastat den och glömt det.

Trist, för det är en bok man behöver till påsk om äggkokningen ska bli perfekt.

Haqvin var förresten arkitekt och ritade Konsums korvfabrik på Södermalm som ligger alldeles intill vårt hus. Numera är fabriken omritad till kontor för Skatteverket av Gert Wingårdh.

Jag hittar ett Excel-ark med äggkokningsberäkningarna i min dator!

Foto: Nils Öhman

Foto: Nils Öhman

Man utgår tydligen från vattentemperaturen (ta), äggtemperaturen före kokningen (tb), den önskade äggtemperaturen efter kokningen (tm) samt äggets radie (r). Man ska beräkna kvoten mellan temperturförändringen på äggets yta (ta-tm) och temperaturförändringen i ägget mitt (ta-tb). Och så finns det en tabell med denna kvot och koktiden (S) dividerat med radien i kvadrat.

Kokar vattnet blir ta=100 (men äggen skulle ju kunna ligga i tempererat vattenbad också. Lär ska vara bra har jag för mig). Om ägget har legat en god stund i köket så blir tb=20. Hur varmt det ska bli i mitten har jag tyvärr inte noterat. Asch då. Gissar på 70 grader, tm=70 alltså. Då blir temperaturkvoten 0,38. Tabellen med experimentdata ger - med en äggradie på 45 mm - att koktiden blir 6 minuter och 45 sekunder.

Så vi langar som vanligt äggen i kokande vatten och låter de ligga där i de vanliga sex minutrarna plus minus de ofullkomligheter i människans psyke som gör att det är svårt att lyda ett äggur.

Det blir alldeles utmärkt. Lika utmärkt som det skulle bli om man hade läst allt det här.