Guldfiskar från Avignon. Foto: Nils Öhman
De stora vardagsrumsfönstren får mig att tro att jag förvandlats till en håglös akvariefisk nu när jag arbetar hemma dag efter dag denna coronakrisens vår. Om det skriver jag en liten bit i dag under vinjetten “Stockholm i mitt hjärta”.
Januarifrestelser. Foto: Nils Öhman
Ett alldeles för tidigt köp av semlor fick mig att kontemplera den svåra konsten att prata om ingenting. Det skrev jag om häromsistens i en DN-kolumn under vinjetten “Stockholm i mitt hjärta”.
Munkbrohamnen. Foto: Nils Öhman
Några ord om att vara öppen för vardagslivets mysterier. Och fördelen med att inte alltid försöka lösa dem. Om det skriver jag denna gång i min DN-kolumn under vinjetten “Stockholm i mitt hjärta”.
Skinnarviksberget 29 december 2018. Från min bok 100 dagars vintermörker. Foto: Nils Öhman
Om en förklaring till varför vi så gärna tar upp mobilen i alla möjliga och omöjliga sammanhang skrev jag i denna kolumn i DN.
Gång- och cykelbron över Söderström. Foto: Nils Öhman.
Jag cyklar till jobbet varje dag och här är en artikel om en del av vägen till jobbet: bron över Söderström. En bro som går längs den så kallade getingmidjan, den hårt trafikerade järnvägsbron mellan Södermalm och Centralen. Den nyöppnade bron går från Södermalm till en litet remsa av Gamla stan som kallas Munkbrohamnen. Och den bron gör att jag åter kan cykla via Riddarholmen till jobbet, nu med min vintercykel. Bron öppnade åter efter det att järnvägsbron bytt ut och om det skrev jag en kort bit.
Gärdet. Foto: Nils Öhman
Som jag skriver i början av den här texten: jo, jag har blivit litet besatt av de här 100 mörkaste dagarna. Det går flera år tillbaka och innefattar också en rad samtal med Jonas - min vän som nu mitt i mörkret lämnar sin trygga anställning och kastar sig ut i ovissheten. Det jag skriver om den här gången är min observation att det kanske inte är mörkret som gör oss nedstämda utan det faktum att vi slutar röra på oss när det blir vinter och mörkt.
“Vår urbanitet är tillkämpad. En bortträngd längtan ut i en mer folktom natur finns kvar.“
I dagens DN-kolumn under vinjetten ”STHLM i mitt hjärta” skriver jag om oss som vuxit upp lång från storstaden och längtan tillbaka till skogen.
Bilderna kommer från en utflykt till Sandemar en tidig oktobermorgon förra året.
30 december 2018 kl 19.32. Dag 59 av 100. I Strömmen utanför Skeppsbron. Foto: Nils Öhman
”Det är den sista av årets 100 mörkaste dagar. Vi är ute ur den mörka tunnel från 2 november till 9 februari då solen aldrig når högre än 16 grader över horisonten.”
Så börjar dagens DN-kolumn under vinjetten ”STHLM i mitt hjärta”: ”Jag har sett fantastiska saker i mörkret”. Jag skrev för ganska precis hundra dagar sedan på samma tema: ”Den mörka tunneln är 100 dagar lång”.
Bilderna från de hundra dagarna kommer att bli en bok så småningom
Tack Jonas för inspirerande samtal om vintermörkret. Och för det utmärkta ordet “mynningsdagen”: den första dagen efter den långa tunneln, alltså i morgon, den 10 februari.
Hornsgatan, Stockholm. Foto: Nils Öhman
”Men tänk om det är just själva reglerna och inte vad de säger som gör oss till barbarer. Att det är själva reglerna som är ilskans onda rot.”
Min kolumn på DN:s STHLM i mitt hjärta handlar denna gång om det återkommande ämnet konflikter mellan trafikanter.
Mariebergsparken 20 december 2016. Foto: Nils Öhman
”Säkert har du hört andra sucka och pusta över mörkret. Och hört råden om att promenera en timme mitt på dagen med ögonen uppspärrade mot den bleka vinterhimlen och att tända alla ljus på kvällen. Det är säkert bra. Men jag har skaffat mig en ny strategi – jag har gått över till den mörka sidan. Och bestämt mig för att njuta av mörkret och den närhet som faktiskt finns därinne.”
Så slutar min text under vinjetten “STHLM i mitt hjärta” i DN. Den handlar om vintermörkret vi har framför oss och är inspirerad av en tidigare text nedan.
Berlin 11 april 2015. Foto: Nils Öhman.
”Tar reflexmässigt upp mobilen ur fickan. Den känns varm. Håller den mot kinden: Ja, den är mycket varm. Tar ner den och ser att det längst upp till höger på skärmen står 1 procent. Sedan blir allt svart.”
Så skriver jag i inledningen till min kolumn i DN:s serie “STHLM i mitt hjärta”.
Riddarholmen, Stockholm, 24 januari 2017. Foto: Nils Öhman
"Sedan årsskiftet gör jag samma sak varje morgon, när jag går de fem kilometrarna genom Stockholm. Jag sväljer det röda pillret, stänger av mobilen och låter hjärnan vara fri från allt det där digitala."
Skriver i DN under vinjetten STHLM i mitt hjärta om vårt liv med mobilerna.
Göran Beckérus. Foto: Nils Öhman
När DN fyllde 150 år gjordes en jubileumstidning. I den skrev jag en text om hur DN:s debattsida kom till. I efterhand har jag intervjuat Göran Beckérus, den redaktör som formade sidans idé om hur den kom till.
• Texten om DN Debatts historia finns här.
• Som ett komplement finns en text om några av de texter som blivit mest omtalade här.
• Göran fyllde nyligen 80 år och då skrev jag en födelsedagsintervju med honom med fokus på hans person. Den finns här.
Min norrländska uppväxt. Foto: Lars Öhman
”Först när jag många år senare skulle fylla i ansökningsblanketten till högskolan och funderade på vilka sakliga argument som talade för en flytt till Stockholm och vilka vägde för en flytt till Göteborg förstod jag att något allvarligt hade hänt dagarna efter den där porslinskrossen. Stockholm hade tagit mitt hjärta och behållit det.”
Så slutar min kolumn under vinjetten Stockholm i mitt hjärta.
”När vi skulle flytta häromåret var vi tvungna att göra något. I en utstuderad flerstegsprocess valde vi ut vilka böcker som skulle få leva och vilka som inte skulle få plats i våra nya hyllor. Det blev åtskilliga kassar som skulle bort. Men skulle vi bara gå i väg med kassarna nu? Skulle de nu vara glömda för alltid?”
Så skriver jag i min första kolumn under vinjetten “STHLM i mitt hjärta”.
6 december 2006. Christer Fuglesang och hans fru Lisa några dagar innan han sköts upp i rymden. Jag skrev i DN om hur hans vänner vinkade av honom (jag var kurskamrat med honom på KTH). Foto: Nils Öhman
Större delen av min tid på DN har jag arbetat som redaktör, chef och projektledare.
Men då och då har jag skrivit texter. Här är några av dem:
En trendspaning på featuresidorna om Twitter och Facebook som alternativ till mejl:
"Mikrobloggen morgondagens mejl", Dagens Nyheter, 23 februari 2009.
Och så en nördig TV-krönika om hur man fixar bättre internet i sommarstugan så att man kan titta på streamad TV:
"Tv-krönikan: Elektronikens Ernst", Dagens Nyheter, 23 juni 2006.
Jag skrev under något år korta krönikor om internet och medier i DN:s ekonomidel. Här är några av dem:
"Inget papper efter 2020", Dagens Nyheter, 12 oktober 2005
"Dags att slopa tevelicensen", Dagens Nyheter, 31 januari 2006.
"Massmedier blir medverkarmedier", Dagens Nyheter, 26 april 2006.
"Lättare att läsa på skärm", Dagens Nyheter, 9 maj 2006.
"Fascinerande ökning för You Tube", Dagens Nyheter, 11 oktober 2006
"Nils Öhman listar 2007 års nättrender", Dagens Nyheter, 17 januari 2007.
Två korta reportage från Christer Fuglesangs första uppskjutning:
"Christer Fuglesang vinkades av", Dagens Nyheter, 7 december 2006
"Uppsluppna vänner firade Christer med glögg", Dagens Nyheter, 10 december 2006
En presentation av den stora omgörningen av DN.se som jag ansvarade för:
"Upptäck möjligheterna i nya DN.se", Dagens Nyheter, 23 april 2002
Intervju med nobelpristagaren Jack Kilby:
"Kilby har kretsen i örat", Dagens Nyheter, 8 december 2000
